Årsresumé 2015 del 2

September: Jag blev hästägare igen med mamma, till Djupdalstösa, en åring från Karlstad. 
Sen blev jag inlagd ganska snart och är fortfarande inlagd. 

Oktober: Inlagd, hade lite permissioner. 
November: Inlagd, Tösa blev såld,  fyllde 21 år
December: Inlagd, nästan inga permissioner pga dåligt mående. 

Jag kan sammanfatta mitt 2015 till ett väldigt svårt och ledsamt år. Men jag och mamma har fått världens bästa kontakt med varandra. Bättre än den varit på väldigt länge! Jag hoppas 2016 blir ett bra år!  

Årsresumé 2015 del 1

Januari: Jag började köra Dunex åt Anna och Ola, vi testade han på banan med olika utrustning. Fick ett gott samspel med Dunex och började gilla han otroligt mycket! 

Ville blev bättre och bättre i träningen och hans balans på fötterna fungerade super! 
Jag och Frida O fixade till selkammaren i stallet så när Jenny kom tillbaka fick hon en suprise! 

Jag firade även 1 år med Ville! 



Februari:  Den 16 februari försökte jag ta mitt liv, jag fick åka ambulans in och spenderade några dygn på MAVA då mitt hjärta hade tagit stryk. Fick efter de ta kontroller så att det inte skulle bli något knas med hjärtat. I samband med mitt självmordsförsök blev jag inlagd på LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård) på psyket och där började mitt helvete. 

Redan här börjar mina minnen bli suddiga men jag blev utskriven efter 4 veckor och hann mer eller mindre bara hem och vända innan jag gjorde mitt andra självmordsförsök. Denna gång höll jag på att stryka med, vaknade upp på MAVA och blev sen skickad till psykiatriska akutvårdsavdelning F41. Hade vak (en som följde efter mig hela tiden, även in på toa) i 3 veckor. 

Sen spenderade jag 4 månader instängd på sjukhuset, med permissioner till stallet. Jag skämdes otroligt mycket över hur jag mådde och vad folk skulle tycka och tänka. Jag hade sagt till några att jag var inne liggande på sjukhus men inte för vad. Eftersom mitt hjärta var dåligt en tid så skyllde jag på de. Nu i efterhand när folk vet vart jag befinner mig just nu, på samma ställe. Så skäms jag inte. Tabun som är mot psykiskohälsa måste brytas! Det ska inte behöva vara hemskt att ligga på psyket för att folk tycker man är knäpp. Det räcker med att man tycker man är knäpp själv..

Mars: Inlagd på Psyk och mådde skit...


April: Inlagd på Psyk, började få vara mer ute och var lite gladare! 



Maj: Jag började må bättre i maj och fick vara mer ute, får till stallet, va med tjejerna och körde även ganska många provlopp med Dunex, jag var ju som sagt fortfarande inlagd men de började kännas som att jag snart skulle få gå ut till den stora världen. 
Jag åkte med Ville ner till Sundsvall till veterinären för att kolla upp honom. Gunnar Melander körde Ville på en Clinic och tyckte det var något knas med framkäran och jag var less på att veterinären här uppe i Umeå bara sa emot mig så då fick det bli Sundsvall och jag är jätte nöjd med veterinärens bedömning. 


Juni: Den 8:e juni blev jag utskriven från vårdavdelning F41 och flyttade hem till Anna och Ola, livet kändes på topp och jag började må mycket bättre! Anna och Ola är mitt familjehem nu och det känns jätte bra att jag fick komma dit. Dom är en trygg punkt för mig! 

Juli: Sommaren flöt på, efter ett besök på unga vuxna blev jag inlagd en vecka på psyket men det var mest en "stabilisering" och fick komma ut snabbt! For en sväng hem till Jenny i Järvsö och fick krama om henne efter ett långt uppehåll! 

Augusti: I juli började jag och mamma titta på hästar och hittade två stycken intressanta. Vi for ner och kollade på dom och gjorde världens tråkigaste tripp (eftersom det bara var landsväg) till världens roligaste! Vi skrattade så vi nästan pinkade på oss! 

Update: Jag och tjejerna for till Finnland och var där i en vecka drygt, skit roligt hade vi! Vi slappade, gick på powerpark och hade de helt underbart!!